Svenskar och Vinter-OS

Det finns många sporter som utövas på vintern men det är inte alla som ingår i Vinter-OS. Ishockey, skidor och kälksporter är vad de flesta tänker på i dessa sammanhang. Ishockey är ju utan tvekan en olympisk gren som lockar extremt många tittare och publiksiffrorna för dessa matcher är väldigt höga.

För oss svenskar är det inte ovanligt att de olympiska vinterspelen för med sig att stor del av ens vardag byggs upp runt det som händer när olika lag ska spela eller när vissa åk ska göras. Beroende på var i världen som evenemanget hålls kan även vissa tänka sig att åka dit för att se det hela på plats, en upplevelse som inte bruka glömmas i första taget.

Marknadsföring

När de olympiska spelen ska gå av stapeln så har det alltid föregåtts av mängder med reklam från alla möjliga håll för att locka till sig besökare på plats eller för att få personer att titta på TV eller lyssna på radio. All denna reklam kan komma i alla möjliga former. Tablettask med tryck är en metod, utnyttjande av media är en annan. En vanlig metod på senare tid är även att använda sig av sociala medier just med tanke på vilket inflytande dessa har på människor och hur stor del av världens befolkning som man kan nå ut till via dessa.

Grenar

Som det har nämnts tidigare så är ishockey helt klart en publikfavorit av de olympiska vinterspelen. Men det finns många fler som också intresserar väldigt många människor. De olika alpina grenarna är väldigt populära att titta på. Under 2018, i PyeongChang, fanns det sex olika grenar:

  • Lagtävling

2018 var första gången som lagtävlingen fanns med bland de olympiska grenarna. Kortfattat så deltar 16 lag med 4 åkare i varje, 2 män och 2 kvinnor. Tävlingen går till så att två åkare tar sig igenom en bana samtidigt och förloraren åker ut. Till slut finns det bara en vinnare kvar.

  • Slalom

Slingriga och tekniska banor med “portar” som åkarna måste ta sig igenom. Som namnet antyder så är det slalomåkning som gäller och det är två åk, på två olika banor, som avgör vem som vinner. Kortast sammanlagd tid vinner och bästa tid i första åket är sist ut i det andra åket.

  • Storslalom

Storslalom är en kombination av slalom och störtlopp. Det är stora banor med både långa och korta svängar och terrängen är varierande. I likhet med slalom är det två åk som avgör, bäst tid i första är sist ut i andra. Bästa sammanlagda tiden vinner.

  • Störtlopp

I störtlopp kan åkarna komma upp i hastigheter närmare 140 km/h när de ska ta sig nedåt mot målet genom att passera röda “portar”. Ett åk avgör så allt måste stämma direkt.

  • Super-G

Kombination av störtlopp och storslalom. Höga hastigheter likt störtlopp men banan liknar mer storslalom. Utformningen görs dagen innan och åkarna får enbart kolla på den.

  • Superkombination

En störtloppsbana och en slalombana, ett åk på varje, tiderna slås ihop och bästa sammanlagda tiden vinner. En gren som kräver att åkarna är väl rundade i sina färdigheter.